Historia

​

Landet Schweiz historia brukar räknas från den 1 augusti 1291, då kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden slöt ett förbund. Schweiz var då en del av Tysk-romerska riket, men blev 1499 de facto självständigt. Denna självständighet erkändes internationellt 1648 i samband med Westfaliska freden som avslutade trettioåriga kriget. Schweiz var neutralt i första och andra världskriget.

​

Geografi

​

Schweiz ligger i Centraleuropa och är till största delen beläget i alpregionen. Landet är en av Europas mindre stater med en yta på 41 285 km² (något större än Skåne och Småland tillsammans), och saknar kust. Landet gränsar till Österrike och Liechtenstein i öst, Tyskland i norr, Frankrike i väst och Italien i söder.

​

Natur

​

Schweiz indelas i tre naturregioner: bergskedjorna Alperna och Jurabergen som dominerar söder och öster respektive nordväst samt Schweiziska mittlandet (tyska: Schweizer Mittelland; franska: Plateau suisse), en kuperad platå, belägen 400-600 m ö.h., som skiljer de två bergskedjorna åt.

Schweiz består av 38 procent åkermark, 30,4 procent skog, 25,5 procent impediment och 5,8 procent bebyggelse.

​

Klimat

​

Det schweiziska klimatet domineras av atlantvindar i väst, medelhavsvindar i söder, kontinentalvindar i öst och mellaneuropeiska lågtryck i norr. Under sommaren ligger medeltemperaturen mellan 18 och 20 grader i dalarna och runt 10 grader på de högre höjderna. Sommartid brukar gränsen för minusgrader ligga kring 3 000 m ö.h.. De södra delarna av kantonen Ticino har i det närmaste medelhavsklimat.

​

Berg

​

I och med landets läge i Alperna finns det många höga bergstoppar i Schweiz. I Monte Rosa-massivet i kantonen Valaisåterfinns Schweiz högsta berg, Dufourspitze (4 634 m ö.h.).

  Topp Höjd Kanton

   1Dufourspitze   4 634 mValais

   2Nordend   4 609 mValais

   3Zumsteinspitze   4 563 mValais

   4Signalkuppe   4 556 mValais

   5Dom   4 545 mValais

   6Liskamm   4 527 mValais

   7Weisshorn   4 505 mValais

   8Täschhorn   4 490 mValais

   9Matterhorn   4 478 mValais

   10Parrotspitze   4 436 mValais

​

Floder

​

De längsta floderna i Schweiz är Aare (282 km), Rhône (tyska i Valais: Rotten; 264 km), Rhen (tyska: Rhein 375 km), Reuss (158 km), Linth/Limmat (140 km), Saane (franska: Sarine; 128 km), Thur (125 km) och Inn (104 km).

Rhen är segelbar från mynningen upp till Rheinfelden. I de schweiziska rhenhamnarna hanteras årligen miljoner ton gods. På andra floder finns båttrafik endast över kortare sträckor, exempelvis Aare mellan Nidau och Solothurn, omkring 25 km.

​

Sjöar

​

Med sitt bergiga landskap har Schweiz många dalgångar med djupa, långsmala sjöar. I sydväst gränsar landet till Genèvesjön (581 km²) och i norr till Bodensjön (571 km²). Neuchâtelsjön är med en areal av 218 km² den största av de insjöar som i sin helhet ligger i Schweiz.

​

Kantoner

​

Schweiz är indelat i 26 kantoner, dock är det bara 23 stora; de övriga tre är uppdelade i halvkantoner. De äldsta kantonerna är Schwyz, Unterwalden och Uri som tillsammans bildade Schweiziska edsförbundet den 1 augusti 1291. Schweiz kantonsindelning har varit densamma sedan 1815 med undantag för kantonen Juras utbrytning ur Bern (1979).

​

Regioner

​

Schweiz delas in i sju storregioner:

• Östschweiz, bestående av kantonerna Sankt Gallen, Thurgau, Appenzell (Appenzell Innerrhoden och Appenzell Ausserrhoden), Glarus, Schaffhausen och Graubünden.

• Zürich, bestående av kantonen Zürich.

• Centralschweiz, bestående av kantonerna Luzern, Schwyz, Unterwalden, Uri och Zug.

• Nordvästschweiz - bestående av kantonerna Basel och Aargau.

• Mittelland, bestående av kantonerna Bern, Fribourg, Jura, Neuchâtel och Solothurn.

• Tessin, bestående av kantonen Ticino.

• Lémanique, bestående av kantonerna Genève, Vaud och Valais.

• ​

Städer

​

De facto-huvudstad i Schweiz är Bern med 128 000 invånare. I författningen saknas dock huvudstad. Största stad i landet är dock Zürich (365 000 invånare). Andra större städer är Genève (185 000), Basel (165 000) och Lausanne (125 000).