Geografi

 

Österrikes fem landskapsregioner

Österrike är en inlandsstat i södra Centraleuropa. Österrike gränsar till Tyskland och Tjeckien i norr, Slovakien och Ungern i öster, Slovenien och Italien i söder och Schweiz och Liechtenstein i väster. Med en yta på 83 879 km² är staten lite mindre än Ungern men lite större än Tjeckien. Österrike sträcker sig som mest över 573 km i öst-västlig riktning och 294 km i nord-sydlig riktning.[26]

Österrike består av fem landskapsregioner. Den största delen (över 63 procent av ytan) upptas av Östalperna som sträcker sig från gränssjön Bodensjön i väster fram till Wien i öster. Enbart en tredjedel av landets yta ligger under 500 m ö.h. Därför kallas Österrike i vardagliga sammanhang även för Alpernas republik (tyska: Alpenrepublik). Norr om Alperna och längs med Donau ligger utlöparna av Alperna och i norra Niederösterreich utlöparna av Karpaterna (tyska: Alpen- und Karpatenvorland). Norr om Donau i Oberösterreich och Niederösterreich ligger höglandet Granit- und Gneishochland som är den österrikiska delen av Böhmiska massivet. Wienerbäckenet i och nordost om Wien är ett slättlandskap mellan Alperna och Karpaterna där Moravafältet ligger. I Burgenland och södra delen av Steiermark utbreder sig en låglandsregion som är del av Donaubäckenet.[26]

​

Berg, sjöar och floder 

 

Grossglockner är Österrikes högsta berg.

​

​

​

​

​

​

​

 

Attersee är Österrikes tredje största sjö.

I Alperna i bergsregionen Hohe Tauern ligger Österrikes högsta berg Grossglockner, 3 798 m ö.h. Om man räknar med sekundära toppar finns det nästan tusen berg som är högre än 3 000 m ö.h. De flesta av dessa ligger i Hohe Tauern och Ötztalalperna. Det finns också ett trettiotal glaciärer varav Pasterze vid Grossglockner är den största med än längd på över 8 km. Österrikes lägsta punkt ligger i kommunen Apetlon i Burgenland och är på 114 m ö.h.[26]

Den största sjön är Bodensjön i Vorarlberg på 538,5 km² som Österrike delar med Tyskland och Schweiz.[26] Neusiedlersjön i Burgenland som är på 315 km² är den näst största sjön och tillhör delvis också Ungern. Den största sjön vars yta helt och hållet ligger på österrikisk mark är Attersee på 46 km² i Oberösterreich.

Österrikes största flod är Donau med en längd på 350 km inom de österrikiska gränserna.[26] Nästan hela Österrike avvattnas av Donau till Svarta havet. Rhen avvattnar dock den största delen av Vorarlberg till Nordsjön. I övriga Österrike är Lainsitz, en mindre flod i norra Niederösterreich, den enda flod som mynnar i Elbe i Tjeckien som i sin tur rinner ut i Nordsjön.

De största bifloderna till Donau är (från väst till öst) Lech, Isar och Inn som avvattnar Tyrolen och mynnar i Donau i Bayern. Salzach som mynnar i Inn avvattnar största delen av Salzburg. Traun, Enns, Ybbs, Erlauf, Pielach, Traisen, Wien och Leitha avvattnar områden som ligger söder om Donau i Oberösterreich, Steiermark, Niederösterreich, Wien och Burgenland. Grosse Mühl, Aist, Kamp och Thayaavvattnar områden som ligger norr om Donau i Ober- och Niederösterreich. Mura avvattnar delar av Salzburg och Steiermark och mynnar i Kroatien i Drava som i sin tur avvattnar Östtyrolen och Kärnten och mynnar i Donau vid den kroatisk-serbiska gränsen.

​

Klimat 

 

Den varmaste temperaturen någonsin uppmättes i Bad Deutsch-Altenburg med 40,5 °C den 8 augusti 2013 och den kallaste temperaturen på berget Sonnblickmed -37,4 °C den 1 januari 1905.

 

Årsnederbörd i Österrike

Österrike ligger i den tempererade klimatzonen. Dess läge i västvindbältena gör att västliga vindar bestämmer väderförhållandena. I landets västra del råder ett maritimt klimat med fuktiga västvindar som medför mycket nederbörd och gör att vintrarna är relativt milda och somrarna varma. I öster övergår klimatet till ett kontinentalklimat som kännetecknas av varma somrar, kalla vintrar och mindre nederbörd. Dessutom påverkas det lokala klimatet starkt av den bergiga topografin. I bergen övergår klimatet först till ett tundraklimatoch sedan vid de högsta topparna i Alperna till ett polarklimat.[26]

​

Eftersom Alperna sträcker sig i väst-östlig riktning genom Österrike kan såväl kalla polarvindar från norr som varma vindar från söder nå landet. De sällsynta varma vindarna från söder ger upphov till föhnvinden i Alperna.

Den årliga medeltemperaturen varierar från 11 °C i och runt om Wien till under -9 °C på toppen av Grossglockner. I de tätbefolkade områdena vid sidan av Alperna ligger den mellan 8 och 10 °C. Januari är den kallaste och juli den varmaste månaden förutom i alpina regioner där februari är den kallaste och augusti den varmaste månaden. Dagstemperaturen i juli och augusti stiger inte sällan över 30 °C och när luftfuktigheten är hög kan kraftiga oväder med hagel uppstå.

​

Medelnederbörden är ungefär 1 100 mm på årsbasis. Under april till september faller 60 procent av den årliga mängden och resterande del under oktober till mars. På grund av det maritima klimatets avtagande effekt från väst till öst minskar nederbörden i samma riktning. Medelnederbörden i Wien är därför ungefär hälften så hög som i Salzburg. Nederbörden är högst längs med Alperna där upp till 3 000 mm kan falla årligen. Under vintern resulterar den i stora mängder snö medan under sommaren kan kraftiga regnskurar medföra översvämningar och jordskred. Den östra och sydöstra delen av landet drabbas ibland av torka.